Höll precis på att göra en liten utvärdering av Voddler. Snubblade i samma stund över Inuseful´s 5 tips för en bättre filmupplevelse. Jag håller med om deras åsikter, och har istället fösökt fokusera på övriga saker som bör genomföras för att förbättra Voddler ytterligare. Då Voddler ännu så länge är på beta stadiet så är förhoppningsvis är detta saker som Voddler redan är medvetna om, och som kommer att vara åtgärdade när Voddler lanseras på riktigt. Jag blir dock lite orolig då Voddler.com även den har sina tydliga brister. Bland annat är i stort sett ingenting  klickbart. Men det som det i första hand bör fokusera är alltså själva Voddler klienten. Mina åsikter kring detta är: 

1. Länka ihop Voddler med andra filmtjänster, som exempelvis IMDB. Eventuellt koppla betygsättning, men även information om filmen, skådespelare, regisör och krosskopplingar till andra filmer. Ytterligare tips och försöka sälja in filmerna mer.
2. Länka till filmens kampanjsajt, om en sådan finns. (De flesta nya filmer brukar ha detta.)
3. Inför navigation med musen. (Åtminstone som ett alternativ till enbart tangentbordsnavigation.)
4. Förvirrande huvudmeny. Ingen indikation på att flera alternativ finns, till höger om de synliga. Detta upptäcks i sådana fall av misstag. Detta beror antagligen på vilken slags upplösning man har, men då målgruppen antagligen även kommer att använda sig av en bärbar dator för att kolla på film, måste man även ta med lite lägre upplösning i beaktande, när man designar gränssnittet. På de horisontella undermenyerna har man åtminstone lagt till pilar i utkanten av menyn, för att visa att fler menyval finns.
5. Rörigt att få överblick av filmer under en specifik kategori. Ingen indikation på hur många filmer som befinner sig under ett menyval. Ex. actionfilmer. Filmerna ligger utspridda horisontellt, och scrollas inte sidvis, utan istället puttas allt åt höger, tre filmer åt gången. Detta gör att man lätt tappar fokus.
6. Ingen som visuellt visar hur långt eller bred sidan man är på är. Enklare att dela upp allt på separata sidor. Ungefär som vid ett sökresultat med Google. Samt hur många sidor med film man har att förvänta sig. När utbudet ökar kan man annars förvänta sig många klick för att hitta en film som råkar befnna sig långt från sidans defaultläge. Om man istället då skulle ha valmöjligheten att direkt hoppa till den ex. den 15 e sidan med film, istället för att manuellt klicka sig fram till denna sida.
7. Enbart visuellt baserat. Inga titlar är synliga. Ingen text, förens man markerar en film. Detta ställer till extra problem under kategorien tv-serier, där man har valt att bara visa tv-serien, med en screenshot ur serien. Att det i beta stadiet endast finns relativr okända serier och dokumentärer, gör det hela ännu svårare. Man måste med andra ord, veta hur personerna i serien/dokumentären man letar efter ser ut, eller markera den för att först då få upp informationen, och därmed även namnet på  tv-serien/dokumentären.

Enkel, smidig och vid vissa tillfällen en använbar applikation.
Applikationen konverterar olika enheter och översätter ex. En enhet till en annan. Exempel: hur många Miles är 10 kilometer? Hur många pounds är 1000 kilo? Allt användaren behöver göra är att välja de enheter som man vill konvertera mellan och sedan mata in det värde som man vill ha konverterat till en visa enhet. Allt detta sker via ett miniräknarliknande gränssnitt och känns lätt igen av alla som någon gång har använt sig av en miniräknare. Enkel och tidssparande applikation som dessutom är gratis på AppStore.

Uzingo betyg: +++ (3)
Pris: Gratis
Utvecklare: Free the apps  (öppnas i separat fönster)
Länk till applikation: Convert units  (Länk till itunes/appstore)

I de flesta pc och konsoll spel används laddningstiden och laddningssekvenser ofta för att informera och underlätta navigation för användaren. Man har utöver information om laddning, ofta även haft den goda smaken att lägga in olika textbasserade eller illustrerade instruktioner riktade till användaren för att underlätta, förtydliga eller ge ett mervärde till spelet. Detta kan ge både nybörjare och mer erfarna spelare, som inte orkat plöja igenom den medföljdande instruktionsmanualen, tips och en snabb ”crash course” i hur spelet fungerar.(exempelvis EA Tiger Woods PGA tour 10 och liknande spel som visar användaren hur handkontrollen fungerar och vilka knappar som gör vad. I många fall vissas dock inte hur stor del som laddats.)
I vissa spel kan även användaren få prova på spelets kontroller för att hinna få en chans att bekanta sig med kontrollerna, innan det egentliga spelet startar. Det kan tillexempel vara att styra karaktären i spelet. (Ex. Assasains creed och Fifa 10.) I exemplet Fifa 10 är detta moment nästan bättre och mer underhållande än själva matchläget. Denna dötid används ibland också i lite mer komersiella syften, för att upplysa användaren/kunden om speltillverkarerns övriga spel, länkar till webbsidor och annat som ej behöver vara kopplat till det egentliga spelet.

Dock utnyttjas inte laddningssekvensernas potential inte i samma utsträckning på webben. Standard på webben är oftast någon slags av progressbar och texten loading samt någon slags indikation på hur stor del av flashfilmen som laddats i procent eller kilobyte. Anledningen antar jag framförallt beror på att de flesta flashsidor numera laddas relativt snabbt, och inte ger användaren någon egentlig tid att reflektera över eventuella budskap eller instruktioner i laddningssekvenserna. Man räknar med att de flesta användare har en relativt snabb uppkoppling, och man har denna som sin primära målgrupp.

Dock kommer antagligen storleken på diverse media på webben växa ikapp den bandbredd som användarna har tillgång till. Då kan mer fokus på laddningssekvenser eventuellt vara mer aktuell, och även fungera som ett skyltfönster, och ge ett tillfälle att skapa intresse eller bygga upp en förväntning för en flashsida/produkt. Inget företag vill ju riskera att tappa användaren redan innan den kommit in på själva sidan, pågrund av tristess. Ingen orkar sitta och vänta hur länge som helst och betrakta en stapel som sakta växer i takt med procenttalet. Varför inte lika gärna använda den här tiden till något nyttigt. Laddningssekvensen bör i sådana fall i alla fall vara betydligt mer underhållande än i de flesta fall idag. Jag är medveten om att mycket går att streama. Dvs all data laddas inte in på samma gång, utan laddas samtidigt som användaren navigerar på flashsidan. Avig sidan med detta är att strukturen bör vara ganska linjär i sin topologi. I annat fall måste användaren vänta ytterligare på eventuella sekvenser som ännu inte laddats, och mötas av ytterligare små laddningssekvenser under navigationen. Detta bryter enligt mig sönder upplevelsen och hackar upp den i delar, och man tappar eventuellt flow.

Jag och mina barn sprang förbi en reklamkampanj i Västermalmsgallerian idag. Reklamen var för Marabou Vinter. Reklamen projicerades på golvet vid en av utgångarna. Det som var speciellt och unikt med denna reklam var att ett lager med snö också projicerades ovanpå själva bilden av chokladkakan. När en person sedan gick över bilden, så ”sopades” snön bort precis där personen gick,  för att efter ett tag glida tillbaks och åter bilda ett snötäcke. Annorlunda och lite lätt hypnotiserande. Speciellt för barn.  Ett klart annorlunda och nytt sätt att interagera med reklam. Lekfullt. Unikt för varje person samtidigt som det är ett steg bort från traditionela annons och reklamaffisher, som ofta är relativt tvådimensionella och statiska i sitt utförande.

Det är väl oftast på webben som liknande interaktion mellan användare och reklam brukar användas, även om då användaren oftast använder sig av muspekaren för att interagera med det som sker. I Marabous reklam i Västermalmsgallerian kan användaren experimentera med hela kroppen. Risken är att man som ”vuxen” och ”mogen” människa får räkna med en del konstiga blickar och anses som lite lätt störd om man börjar experimentera för mycket. Om ni har vägarna förbi Västermalmsgallerian på Fridhemsplan i Stockholm, så kolla in denna reklam.

Colorschemdesigner är ett webbaserat verktyg för färg. Den innehåller även en funktion för visualisera olika typer av färgblindhet. Du kan se om den färgpalett som du valt går att se av en person med en viss typ av färgblindhet. (Under förutsättning att du har tilgång till en testperson med den specifika typen av färgblindhet.) Vanligaste typen verkar vara Deuteranomaly som omfattar ungefär 5% av män och 0,4% av kvinnor. Enligt Color scheme designer iaf. En annan bra funktion med detta verktyg är att det går att exportera din palett till olika format som ex. Html, CSS, Photoshop palett m.m. Samt att enkelt få fram olika färgers komplementfärger osv.

Ett annat liknande verktyg, där du även har tillgång till andra personers egenskapade paletter och färgkombinationer är Kuler från Adobe. Du kan som en liten extrafunktion använda dig av valfri bild, och via denna få fram de vanligast förekommande färgerna i den bilden, och därmed en palett baserat på bildens färger. Kuler finns också tillgängligt som en desktop applikation att ladda ner.

För mer inspiration kring ämnet finns siten Pretty loaded (öppnas i nytt fönster) som är ett galleri med olika sorters laddningssekvenser. Pretty loaded innehåller både bra och dåliga exempel på det som jag nämnt i denna post. Framförallt är det en bra inspirationskälla för loaders.

Fodralets kanter som håller fast telefonen på framsidan blockerar de yttre kanterna på skärmen. Denna kant ligger som en liten sarg runt hela telefonens multitouchscreen. Detta innebär i sin tur att klickbara knappar, tangenter, objekt eller liknande som råkar befinna sig i denna dödzon blir extremt svårklickade. Alternativet är att ta ut iphonen ur fodralet vid varje användning. Detta kanske kan förklara den förslappade spänsten av fodralet som i sin tur ledde till toalett insidenten.

Kamerans lins som är placerad på framsidan av telefonen fungerar i vanliga fall oftast problemfritt. Men när den befinner sig i mitt svarta fodral, måste man dock se till att kameralinsen är placerad på så sätt att den kan ”titta” ut genom det lilla utstansade hål som finns på fodralets baksida. Om man inte gör detta, riskerar man att få halva bilden blockerad av svart läder imitation. Har man riktig otur blir hela bilden svart. Då fodralet som tidigare nämnts snabbt blivit förslappat, resulterar detta i att telefonen glider runt x antal milimeter. Inga spontana foton alltså. Kräver planering innan varje foto ska tas.
För att titta på detta dåliga exempel på fodral, och få en bild av vad du inte bör inhandla. Gå in på följande länk till teknikmagasinets webbsida. iPhone 3G skinnfodral (öppnas i separat fönster.)

Orbital är ett beroendeframkallande, enkelt och genialt spel. Nästan lika genialiskt i sin enkelhet som Tetris. Spelet går ut på att man skjuter ut bollar ur en liten kanon. Dessa bollar växer sedan tills de når kanten eller en når kanten på en annan boll. För att få bort en boll från spelplanen, måste man träffa den 3 gånger.
Skärmen fylls relativt snabbt med bollar av olika storlekar, och spelet kräver liknande tankemönster som när man spelar biljard. Exempelvis att valla en boll i vägen så att den studsar osv. En ytterligare dimension till spelupplevelsen är att man dessutom har adderat gravitation. Ju större boll desto starkare gravitation.
Starkt rekommenderat spel. Enkelt att lära sig. En evighet att bemästra. Sköna ljud och meditativ musik.

Mitt betyg: ++++ (4)
Pris: 15 KR
Utvecklare: www.orbital-game.com (öppnas i separat fönster)
Länk till applikation: Orbital (Öppnas i itunes/appstore)